Betraktelse över läget i Enskede-Årsta-Vantör
I stadsdelsnämnden får vi varje år två så kallade tertialrapporter, som ska tala om för oss i nämnden hur det går med ekonomin och verksamheten. Vilka mål (bestäms av de partier som styr stadshuset) som är uppfyllda och vilka som det går sämre med. Vi fick en sån rapport i slutet av september, som säger att nämnden klarar de flesta av alliansens mål. Så brukar det vara i varje tertialrapport som vi får.
De här strålande resultaten är förstås alliansen glada åt, de skriver de ofta i sina kommentarer och säger på nämnden. Men vi i oppositionen gläds inte på samma sätt åt rapporterna, även om vi kan gilla vissa mål och gillar att de nås. Men som jag brukar säga, verkligheten är större än tertialrapporten och andra undersökningar visar låga resultat, där tertialrapporten säger motsatsen.
Hur vardagslivet är för våra invånare bestäms faktiskt inte bara av stadsdelsnämndens insatser utan också av politiken i facknämnder, bolag, landsting och stat. När konkurrensutsättningen har gått så långt i nämnden att det inte finns fler verksamheter att upphandla beslutas dessutom mycket av det nämnden finansierar med skattepengar bakom stängda dörrar i välfärdsföretagens styrelserum.
Förvaltningen gör ett bra jobb utifrån de ideologiska och ekonomiska villkor som sätts upp av alliansen. Och ibland kan en högre ambitionsnivå finnas bland tjänstemännen. Exempelvis gillar vi att förvaltningen lyfter fram könsuppdelad statistik som ett utvecklingsområde. Det har vi tagit upp år efter år.
Hur som helst. Slutsatserna i tertialrapporten måste sättas in i ett bredare sammanhang för att visa helheten i hur vi har det i vårt stadsdelsområde. Här nedan är några reflektioner från mig, som tar avstamp i rapporten och försöker vidga sikten.
Otrygghet för våra mest utsatta – privatisering skadar allmänintresset
Att Kommunfullmäktiges inriktningsmål om en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök är helt uppfyllt motsägs av vårens sociala oro och de mord och mordbränder som varit. Vi har redan flest hemlösa i staden. Att antalet bostadslösa barnfamiljer ökar är en kraftig indikation på ökad otrygghet. Att kronofogden inte har statistik som kan tala om hur många människor som verkligen har avhysts i vårt område är oacceptabelt. Unga, hemlösa, lågavlönade kan snart inte hoppas att få en bostad som de har råd med. Hyreshöjningar efter renoveringar ökar oron för de som har kontrakt. Enligt stadens medborgarundersökning är något färre än förra året nöjda med tryggheten i stadsdelen, vi ligger lägre än staden totalt och långt ifrån den tryggaste stadsdelsnämnden Hägersten-Liljeholmen. Om målet för tryggheten ska vara anständigt ska det omfatta alla, och framförallt är det viktigt att de som har det sämst socialt och ekonomiskt får ökad trygghet.
När marknaden får svängrum ökar segregeringen. Samhället måste ta tillbaka helhetsansvaret för stadsplaneringen och samhällsservicen så att det ökade segregeringen kan slås tillbaka. När IKANO och inte staden lägger fram stadsdelsstudier över Hagsätra och Rågsved, då säger det något om vem som vill bestämma när allmännyttan säljs ut. När IKANO driver fritidsgård i Snösätra och snart i Hagsätra, då säger det något om hur samhällsservice privatiseras när skatterna sänks. När öppna förskolan i Rågsved fått nöja sig med tillfälliga lokaler i Högdalen i flera år och privat drivna BVC i Rågsved tillåtits gå på halvfart, då säger det något om brister i grundläggande service, som ingen Söderortsvision i världen kan skyla över. När allmännyttan i Östberga och Dalen sålts ut, då visar bristen på samlingslokaler och sophantering hur allmänintresset skadas av privatisering. Tack och lov för utsatta kvinnor, barn och män drivs det goda arbetet mot våld i nära relationer fortfarande i egen regi!
Miljö- och klimataktiva verksamheter – men medborgare missnöjda med renhållning
Det är lovande att våra verksamheter är så engagerade i klimat- och miljöarbetet och på flera områden når målen med stora marginaler. Nämnden kunde gott och väl ha haft de högre mål som bland annat vi i vänsterpartiet har föreslagit exempelvis för insamling av matavfall och ekologisk mat. Vi skulle också gärna se ett intensivt arbete för att göra Högdalens industriområde till miljöteknikcentrum.
Enligt medborgarundersökningen minskar andelen nöjda i Enskede-Årsta-Vantör med Stockholm som en ren och välstädad stad, vi har sämre resultat än staden totalt. När vi ser på nöjdheten i vårt eget område försämras resultatet rejält jämfört med 2012 och är lägre än 2011. De försämrade resultaten gäller både barmarksrenhållning och snöröjning av gator och grönområden. Fördelningsnyckeln för stadsmiljön behöver ses över, så att områden som våra med stora områden naturmark inte missgynnas. Totalt sett behövs mer pengar.
Kulturhus får invånarna bygga själva – konstgräsplaner för unga fattas
Att våra invånare skulle vara helt nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna motsägs av medborgarundersökningen. Bara en tredjedel av de tillfrågade tycker att kulturlivet i stadsdelen är bra eller ganska bra. Nöjdheten med Stockholms kulturliv har minskat sedan 2011. Möjligheterna för barn och unga att ta del av och utöva kultur anses vara sämre i Enskede-Årsta-Vantör än i staden totalt, långt under bästa stadsdelsnämnd Södermalm. Ska vi få några kulturhus i förorterna måste invånarna bygga själva, som Cyklopen i Högdalen. När lokala teatrar kämpar för att överleva och som Årsta teater nekas upprustning av staden. När Kulturfestivalen är helt osynlig i förorterna är det inte konstigt att invånarna är missnöjda.
Även nöjdheten med utbudet av idrottsanläggningar har minskat sedan 2011, ganska mycket sedan 2012, även om det är bättre än staden totalt. Nöjdheten med möjligheten till spontanidrott har minskat mycket sedan 2011 och 2012, medan nöjdheten med ledarledda aktiviteter i idrottsföreningar har ökat, trevligt nog tillsammans med Skarpnäck är bäst i staden. Samtidigt vet vi att det exempelvis finns stort missnöje i Årsta med bristen konstgräs för barn och ungdomar och att Rågsved fortfarande inte fått konstgräs på Rågsveds bollplan. Om just behovet av konstgräs i Årsta har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lagt en skrivelse i septembernämnden.
Höj kvaliteten och ta bort vinstsyftet – släpp illusionen om privatisering som underkur
Kvalitet och privatisering kopplas ihop i alliansens mål, trots att vetenskapligt stöd saknas. Det viktigaste är inte att välja mellan 100 vinstdrivande välfärdsföretag utan att medborgarna kan lita på att få hjälp när det blir dags och att kvaliteten alltid är bra. Forskning visar tydligt att det inte räcker med information för likvärdiga val. Valfriheten i borgerlig tappning ökar segregationen. Dessutom gillar svenska folket inte vinster i välfärden. Inte oväntat håller stockholmarna med om kritiken mot avknoppningarna i Årsta och Vantör. Vänsterpartiet står som inget annat parti upp för att få bort vinsterna i välfärden.
Kvaliteten på verksamheten vid Enskede Nya servicehus måste förbättras efter återtagandet från Carema. Den goda kvaliteten på Rosen måste upprätthållas. Oron från de fackliga organisationerna för snäv bemanning, exempelvis vid måltider och helger, måste tas på allvar. Det är viktigt att nämnden får återkommande rapporter om hur övertagandet går och hur förvaltningen arbetar för att de boende, anhöriga och anställda ska uppleva en förbättring.
Höjd bemanning, bättre lön, god kompetensutveckling och gott ledarskap är viktigt för god kvalitet i vård och omsorg. Alla som vill ska få heltid. Långa arbetspass och arbete varannan helg måste minskas, för återhämtning och bibehållen hälsa. Delade turer ska inte förekomma.
Förskola och fritid bra och kan bli bättre – kön till föräldrautbildning måste bort
Våra förskolor och fritidshem utvecklas på ett positivt sätt, vilket är viktigt för att utjämna de stora skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor. Det är bra att tillgängligheten ökat för unga med funktionsnedsättningar, att HBTQ-certifieringen går vidare och att de öppna förskolorna har mer öppet. Andelen förskollärare är fortfarande för låg, trots förvaltningens insatser. Yrket måste uppgraderas för att bli mer attraktivt, vilket kräver insatser i staden och på nationell nivå. Det visar sig också att våra förslag om behovet av fler förskoleplatser på finska delas av föräldrar på den finska verksamheten i öppna förskolan. Inte konstigt att kötiden är lång när det bara finns en finsk avdelning i våra tre samverkande stadsdelsområden.
Att över 400 föräldrar fortfarande står i kö till föräldragrupperna är oacceptabelt. Den resurs som föräldrarna är för sina barn måste tas till vara på ett bättre sätt. Mer resurser i ordinarie budget måste ställas till förfogande för den förebyggande verksamheten, det gäller också samverkan mellan socialtjänsten och skolan, sociala insatsgrupper, Community center etc. Att ordinarie budget inte räcker visar exempelvis det stora underskottet inom barn och ungdom. Möjligheten att öppna mötesplatser för unga över 18 år är viktigt i ett förebyggande perspektiv, vilket vi föreslagit i en skrivelse. Mötesplatserna bör kunna kombineras med planerade Community Center i Dalen och Östberga.
Ungdomsmottagningen drivs nu i sin helhet av förvaltningen. Det är viktigt att snarast få en återrapport om hur verksamheten fungerar, arbetsmiljö, väntetider, möjligheten att hjälpa unga med hedersproblematik och de yngre som bor långt från Gullmarsplan. Vi vill fortfarande att en fullvärdig mottagning öppnar i Vantör.
Stadsdelnämnd i balans – kräver budget som räcker i alla verksamheter
Nämnden har en total budget i balans från att tidigare under året visat underskott. Det är möjligt bara genom att enheterna tar ut 4,5 mnkr från sina resultatfonder. Samtidigt råder fortfarande obalans mellan olika verksamheter. Underskottet på 13,6 mnkr i biståndsbedömda verksamheter vägs bara delvis upp av överskott i förskola, fritid, stadsmiljö och administration. Budgeten för vård av barn och unga är intecknad till 119 procent. Ekonomin får inte styra så att insatser avslutas innan syftet är uppnått. Alternativa lösningar ska alltid utgå från barns bästa. Stressen i socialsekreterarnas arbetsmiljö måste minska. Verksamheten har ett stort utvecklingsarbete framför sig, som måste få ta sin tid att genomföra.
Äldreomsorgen har minskat sitt underskott till 2,5 mnkr genom omprövningar av omsorgsnivåer. Det är viktigt att följa upp konsekvenserna, så att detta inte gör att de äldre upplever försämringar och att personalen får stressa mer. De merkostnader om 2,7 mnkr för närvarande som vi har på grund av många ansökningar från andra kommuner bör kompenseras av staden centralt. Annars drabbas äldre av sämre kvalitet i stadsdelsområden där det finns en stor äldreomsorg. Stöd och service för personer med funktionsnedsättning har fortfarande underskott. Staden borde se över möjligheten att mäta budgetbehovet oftare än två gånger per år, för att behovet av insatser inte ska påverkas av budgetläget hos nämnderna.
Förskolans överskott bör få behållas för att ge likvärdiga förutsättningar, kompensera för det ändrade ersättningssystemet som minskar förskolornas budget med 4,9 mnkr och kunna betala högre löner för att attrahera förskollärare.
Stadsmiljöbudgeten räcker bara till grundnivån. Det gör att berättigade krav från medborgarna om parkskötseln inte kan tillgodoses.