Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2014-02-06
Ärende 6
Verksamhetsberättelse
Rosa Lundmark (V)
Magnus Dannqvist m.fl. (S)

Särskilt uttalande
Vi tackar personalen i förvaltningen och i entreprenader med flera verksamheter som finansieras med nämndens budget, för ett bra arbete utifrån de förutsättningar som ges.

Verksamhetsberättelsen säger inte allt – exemplet trygghet visar varför
Verksamhetsberättelsen handlar om hur det har gått med budgeten och främst de politiska målen för fritid, förskola, äldreomsorg, socialtjänst och stadsmiljö som förvaltningen ansvarar för. Nämnden klarar de flesta av alliansens mål, men verkligheten är mer komplex. Andra undersökningar visar sämre resultat. Mål och måluppfyllelse har ett för snävt perspektiv. Det är därför som mål om trygghet är helt uppfyllda, trots att många omständigheter talar emot:
• Vårens sociala oroligheter i Hagsätra, Rågsved, Östberga och Dalen, sommarens nedbrända fritidshem på Snösätraskolan och fritidsgården i Östberga, höstens dödsskjutningar i Örby och Östberga samt vinterns naziklotter i Hagsätra med flera områden.

• Vi har sedan länge flest hemlösa av alla stadsdelsnämnder. Nu har vi även flest EU-migranter som bor i eländiga skjul, husvagnar och tält i skogen. Att otryggheten ökar ser vi också i höjda kostnader för akut boende på vandrarhem, hotell och härbärge.

• Något färre är nöjda med tryggheten i vårt stadsdelsområde enligt stadens medborgarundersökning, som har ett begränsat värde men ändå används av staden. Resultatet i vårt område är också lägre än för staden totalt.

• Tryggheten för äldre i det egna boendet sjunker enligt stadens undersökning. Det har sjunkit från 92 till 89 % i vård- och omsorgsboende mellan 2012 och 2013 och från 88 till 85 % i hemtjänsten. Dock har tryggheten i LSS-boende ökat från 85 till 91 %.

Mål om trygghet måste alltså omfatta alla, främst de som har det sämst och drabbas mest av otrygghet. Målet måste också sättas högre. När indikatorn 71 % för upplevd trygghet där folk bor, nästan är uppnådd (70 %), är samtidigt 30 % av befolkningen faktiskt otrygga. Målet behöver också mätas i ett brett perspektiv. Att mål uppfylls är således inte tecken på att allt är bra. Ett trygghetsområde som utvecklats positivt är dock arbetet mot våld i nära relationer.

Verksamhetsberättelsen missar halva verksamheten – entreprenader har en egen fil
Verksamhetsberättelsen säger inget om hur det gått för entreprenader och andra privat drivna och offentligt finansierade verksamheter. De motsvarar ungefär hälften av nämndens budget. Bristen på insyn i det samlade resultatet är en allvarlig demokratibrist. Många beslut fattas bakom stängda dörrar i företagens styrelser. Vi förtroendevalda kan inte stå till svars inför medborgarna och det blir otydligt för medborgarna vem de ska ställa till svars. Resultatet grundas således på majoritetens verksamhetsplan, som på viktiga områden radikalt skiljer sig från vad våra partier står för. För oss är välfärden en förutsättning för att kunna utjämna människors levnadsvillkor. Vi tar avstånd från mål att privatisera till varje pris, som riskerar att öka segregeringen. Vetenskapligt stöd saknas för att konkurrensutsättning ökar kvaliteten.

Nämndens budget kunde varit större
Nämndens överskott om 1,4 mnkr betyder att tilldelad budget i princip har gått till verksamheten, vilket är bra och som det ska vara. Under mandatperioden har dock mer än 50 mnkr lämnats tillbaka till stadshuset. Det är pengar som vi hade behövt för att utjämna skillnader, förbättra stadsmiljön och arbetsförhållandena för medarbetare. Vi hade till exempel haft råd att både behålla friskvårdstimmen och subventionera friskvårdskort. Barnfattigdomen, gymnasiebehörigheten, arbetslösheten och ohälsan skiljer sig mycket mellan våra stadsdelar. Om vi räknar de miljontals kronor i vinster som avknoppade verksamheter genererat genom åren, hade vi kunnat satsa mycket mer på klimat- och miljöarbete, heltider, förebyggande arbete, tidiga insatser för personer med missbruk, motverkat hemlösheten, arbetat mer för att minska narkotikans utbredning etc.

Bara en tredjedel nöjd med kulturlivet och konstgräs fattas fortfarande i Rågsved
Trots att förvaltningen arbetar mycket med kultur och hälsa och ska ha uppskattning för det (måluppfyllelsen inom entreprenaderna redovisas inte), krävs mera från staden. Att våra invånare är helt nöjda med kultur och idrott motsägs av medborgarundersökningen. Bara en tredjedel är nöjda med kulturlivet i stadsdelsområdet. Möjligheten för unga att ta del av och utöva kultur anses vara sämre än för staden totalt. Nöjdheten med idrottsanläggningar och spontanidrott har minskat. Däremot är vi och Skarpnäck bäst på ledarledda aktiviteter i idrottsföreningar. Samtidigt har vi stor brist på konstgräsplaner, vilket har framförts på stadsdelsnämndens öppna möten. De nya konstgräsplaner som nu inför valet utlovats och ska anläggas i Årsta och Enskede är välbehövliga, men Rågsved blir som vanligt utan.

En hållbar livsmiljö kräver högre mål
Nämnden bör vara föregångare i klimat- och miljöfrågor och minska utsläppen av växthusgaser i verksamheterna och även uppmuntra medborgarna att minska utsläppen. Det är därför roligt att målet om hållbar livsmiljö nås för 2013. Om även den ökade biltrafiken till följd av det stora antalet hemtjänstutförare hade mätts, hade vi dock haft sämre resultat. Att andelen verksamheter som sorterar matavfall för biologisk behandling nu är 71,4% är mycket bra. Målet hade kunnat vara högre än 45 %! Vi vet tyvärr inte hur många privat drivna verksamheter som sorterar matavfall. Om staden hade infört insamling av matavfall i flerfamiljshus hade resultatet varit bättre. Vi borde också ha insamling på Slakthusplan! Andel miljöbränslen har ökat rejält och överträffar målet, vilket är mycket bra. Sämre har det gått för andelen ekologisk mat, som med 25,36 % visserligen överstiger det låga målet 15 %, men är något lägre än 2012 då det var 26 %. Vi anser att målet borde ha satts till minst 40 %.

Plus och minus i stadsmiljön
Den uppryckning som har gjorts när det gäller lekplatser, parkbänkar, tillgänglighet etc. har varit helt nödvändig, eftersom det har varit eftersatt och medborgarna blir allt mer kritiska. Andelen i Enskede-Årsta-Vantör som är nöjda med Stockholm som en ren och välstädad stad har enligt medborgarundersökningen minskat och vi är sämre än staden totalt. Nöjdheten med renhållning och skötsel av parker och grönområden fortsätter att sjunka och är nu bara 54 %.

Våra förortscentrum behöver utvecklas, men nästan inget händer. Otryggheten på Gullmarsplan består. Programarbetet för Högdalen är inte redovisat för medborgarna, trots att det aviserats i snart åtta år. Planen att flytta en förvaltning till Rågsved har inte förverkligats. Byggplaner som fokuserar på så kallad stadsmässighet riskerar att förstöra viktiga värden i våra stadsdelar. Istället vill vi bygga på ett sätt som smälter in i området och värnar klimat och ekologi. I Rågsved hotas de gröna värden som gör området attraktivt genom beslutet att ge markanvisningar för att bygga i friområdet. Medborgarna har körts över i den frågan.

Ekonomiska biståndet speglar samhällets brister
Vi har ett underskott med 5,9 mnkr inom ekonomiskt bistånd trots en stram handläggning. Den ekonomiska utsattheten är stor för många människor. Framförallt beror det på en otryggare a-kassa och sjukförsäkring och en bostadsmarknad som snart är stängd för de som saknar inkomst och kapital. Alla får inte heller SL-kort och blir därför instängda i sin stadsdel. Vår nolltolerans mot vräkning av barnfamiljer är viktig, men hjälper inte barnfamiljer som aldrig fått en bostad. Det är bra att förvaltningens arbete med sjukskrivna med komplexa problem har blivit bättre. Att koda om från sjuk till arbetslös räcker inte som förvaltningen skriver. Staden måste ge fler möjligheter till arbetsträning, praktik, utbildning och anställning. Att vi har resurscoacher verkar nödvändigt, men är också ett tecken på att jobbtorgen inte räcker till. Fortfarande lever 4,66 % av våra barn i familjer med ekonomiskt bistånd, vilket är högre än staden totalt. Om statistiken bryts ner till stadsdelsnivå, skulle barnfattigdomen variera kraftigt och vara mycket hög i några stadsdelar.

Förskolan bra men kan bättre – både vad gäller förskollärare och barnskötare
Nämnden måste klara att både ge fler barn plats och att värna och höja kvaliteten i förskolan. Andelen förskollärare är endast 37 procent, samma som förra året, två procentenheter lägre än målet i år och fem procentenheter lägre än stadens mål. Förskolelärarbristen gör det svårare att leva upp till läroplanen. Vi behöver bli bättre på att anställa nyutbildade förskolelärare som gjort sin verksamhetsförlagda utbildning hos oss. Statistiken visar att det bara är en fjärdedel av dem som anställts de senaste två åren. Fler förskollärare behöver utbilda sig till handledare i verksamhetsförlagd utbildning, för att i därigenom kunna öka andelen förskollärare.. I praktiken är det våra barnskötare som bär upp förskolan. De måste erbjudas god fortbildning och de outbildade måste få grundutbildning. Att barngruppernas storlek har minskat är bra, liksom att andel nöjda föräldrar har ökat något. Att öppna förskolan i Rågsved inte heller under 2013 kunde flytta tillbaka från Högdalen försämrar tillgängligheten. De 2,7 mnkr som vårdnadsbidraget kostat hade kunnat bekosta mer utbildning och löner i förskolan.

Fritiden är nu hbt-certifierad – men behövs också genusperspektiv
Vi har en bra fritidsverksamhet och fältverksamhet, men mer behöver göras för att fritiden ska vara lika tillgänglig för flickor som för pojkar. Det skulle behövas ett tydligt genusperspektiv, så att pojkars behov inte är norm utan att båda könens behov blir lika tillgodosedda. Att flera fritidsgårdar har hbt-certifierat sig är mycket glädjande. Med certifieringens fokus på människors lika värde kommer det förhoppningsvis att bidra till att genusperspektivet uppmärksammas mer. Däremot saknar vi fortfarande mötesplatser för unga över 18 år. Parkleken Rågdalen som drivits på entreprenad fram till mitten av hösten borde med hänsyn till det sociala behovet ha fått resurser för att ha öppet under helger och hela sommaren. Överskottet inom fritiden visar att det skulle ha funnits möjligheter att prioritera detta.

Stora behov hos barn och ungdom
Även detta år har präglats av underskottet inom barn och unga. Förhoppningen har varit att omorganisationen ska stabilisera verksamheten och leda till att barn och unga får de insatser som de behöver och att arbetsmiljön blir god. Underskottet om 10,8 mnkr visar att behoven varit större än budgeten. Vi har hela tiden betonat att besparingar inte får stå i strid med barns bästa. Det finns stora sociala problem i området. Anmälningar strömmar in. Upplevelsen av tillgängligheten har minskat på utredningssektionerna enligt brukarundersökningen. Arbetet med sociala insatsgrupper är positivt och bör läggas in i ordinarie verksamhet. Trots bra metoder i öppenvård måste barn och unga ibland placeras. Det är därför viktigt att kartlägga vilka som öppenvården har svårt att klara, för att inte fördröja placeringar som måste göras. Vi konstaterar att nämnden behöver fortsätta att noga följa kvaliteten och den nya organisationen, så att vi kommer tillrätta med de allvarliga brister som konstaterats tidigare.

Vi beklagar att majoriteten lade ned Rågsveds ungdomsmottagning, som före majoritetens omorganisation var populär och väl sedd i området. Ungdomsmottagningen på Gullmarsplan hade i januari mellan en och en halv till två veckors väntetid för bokade besök hos barnmorska och upp till en och en halv månads väntetid hos kurator för de som väntar längst. Visst är det bra med lördagsöppet men drop-in efter skoltid finns bara på torsdagar. Samverkan mellan förvaltningen och skolan är sju år efter sammanslagningen och centraliseringen fortfarande ett utvecklingsområde. Att förvaltningen trots planerat projekt för samverkan med Rågsvedsskolan och beviljade pengar från socialförvaltningen inte får veta att årskurs 5-9 ska läggas ned till hösten visar stora brister i stadens samordning.

Missbruksgarantin klaras inte – och bostadsbristen ökar
Missbruksvården har överskott om 3,2 mnkr, samtidigt som kvalitetsgarantin om besökstid inom en vecka inte uppfyllts. Utredningstiden har i en del fall överskridit två månader. I slutet av året framkom samverkansproblem inom den integrerade beroendemottagningen, som bland annat ledde till att både brukare och personal uppfattade att mottagningen skulle läggas ned. Mottagningen behöver vara kvar både för att förebygga att de som har lättare problem kan få tidig hjälp och att fler av dem som lider av samsjuklighet kan få hjälp. Behoven är så stora att missbruksvården behöver använda hela sin budget, och kvalitetsgarantin ska givetvis hållas.

Att kostnaden för härbärgen ökat med 1,2 mnkr och att förvaltningen fått 12 färre försöks- och träningslägenheter från bostadsförmedlingen är oroväckande. Det bekräftas av rapporten av ej verkställda beslut där vi hade nio ej verkställda beslut om träningslägenheter. Ett beslut verkställdes. I de åtta andra fallen hade bostadsförmedlingen inte ens lämnat ett erbjudande.

Inom socialpsykiatrin ökar antalet personer och antalet timmar med boendestöd, eftersom fler personer mår sämre och behöver mer stöd. Det är roligt att så många brukare är nöjda med boendestödet. Samtidigt ser vi att antalet personer med sysselsättning minskar och även antalet beslutade timmar. Det är oroväckande eftersom sysselsättning är en mycket viktig del i rehabiliteringen. Att betydligt färre nu vet var de ska lämna synpunkter och klagomål är inte acceptabelt, och det är bra att en fokusgrupp ska diskutera hur det kan förbättras.

Onödigt högt underskott på grund av sanktionsavgifter
Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar har i många är gått med underskott och behöver större budget för att tillgodose behoven. Att underskottet späds på med sanktionsavgifter om 1,6 mnkr är en följd av en misslyckad bostadspolitik. Måluppfyllelsen för flera indikatorer ligger under KF:s och nämndens årsmål, vilket visar att det också behövs kvalitetsförstärkningar. Vi har ännu ett år fått noll nya omsorgslägenheter, vilket är oacceptabelt. Strategin att bygga om befintliga tillgängliga lägenheter till gruppbostad har med rätta kritiserats för att ställa två grupper mot varandra. Vi har i många år ansett att nämnden måste pröva möjligheten till omsorgslägenheter i varje bostadsprojekt. Incitamenten för stadsdelsnämnderna att bygga nya omsorgslägenheter måste också förbättras.

Kommunala hemtjänsten i underläge
Äldreomsorgen har bra måluppfyllelse i flera delar, men det finns också brister. Andelen nöjda omsorgstagare i hemtjänsten i ordinärt boende har minskat med fyra procentenheter jämfört med förra året och når inte målet. Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hjälpen har minskat med fem procentenheter sedan förra året och missar målet med fyra procentenheter. Brister finns i dokumentationen både i vår egen och privat driven äldreomsorg. Sammantaget skulle vi behöva ökad bemanning i äldreomsorgen för att personalen ska hinna med de äldres behov, hinna dokumentera, gå på fortbildning och friskvård etc. och för att personalen inte ska behöva slita så hårt.

Under året har Enskede Nya servicehus tagits tillbaka till kommunal drift, efter åren med Carema som skötte verksamheten allt sämre och där vi inte ville förlänga avtalet. Vi konstaterar att staden får ökade kostnader för att rusta upp lokalerna efter den privata entreprenören. Nu är det viktigt att de boende får uppleva att verksamheten blir bättre.

Trenden att färre väljer vår hemtjänst måste brytas, även om det är svårt att konkurrera med privat hemtjänst som får sälja tilläggstjänster med rut-avdrag. En mycket viktig kvalitetsfaktor är personalkontinuiteten. Alla våra enheter har underleverantörer för städning och inköp, medan privata i regel inte har det. Eftersom äldre inte vill ha hjälp av för många, kan det leda till att privat hemtjänst föredras. Äldreomsorgen behöver tänka på det. Dessutom har äldre i Rågsved och Hagsätra inte heller detta år erbjudits möjlighet att välja kommunal hemtjänst.

Arbetet för heltid går sakta – men bättre än i privata entreprenader
Personalen är den viktigaste resursen för att uppnå god kvalitet. Heltidsanställningar och fasta anställningar är viktiga för tryggheten. Arbetet för att erbjuda heltid till deltidsanställda i förvaltningen går för långsamt, när bara 18 anställda har erbjudits heltid. Samtidigt är det betydligt färre heltidsanställda i entreprenaderna. Andelen timanställningar är lägre i kommunen än i entreprenaderna, förutom inom servicehusen. Det är mycket viktigt att analysera varför det ser ut på det sättet. Statistiken visar att när nämnden beslutar om upphandling beslutas samtidigt med stor säkerhet att personalens villkor försämras.

Personalomsättningen är en viktig faktor för nämnden att följa med regelbundenhet. Uppgifter om att vuxenavdelningen har en personalomsättning på 16,33 % mycket oroväckande.
Att andelen män har ökat något bland medarbetarna tycker vi är bra, även om de ändå bara är 14 %. För att öka andelen män måste staden höja lönerna i de kvinnodominerade yrkena.

Lokal utveckling i Rågsved borde ingå i ordinarie budget
Det är bra att arbetet med lokal utveckling redovisas i verksamhetsberättelsen. Dock är dt svårt att dra slutsatser om resultatet när inte målgruppernas storlek redovisas. De insatser som bedrivs bör rymmas inom ordinarie verksamheter, men det kräver utökad budget.

Privata Fritidsverksamheten – entreprenader
I verksamhetsberättelsen ser vi bara den kommunalt drivna fritidsverksamheten, som täcker endast omkring 50 % av stadsdelsområdet. Måluppfyllelsen för den privat drivna verksamheten syns inte, trots att verksamheten är lika viktig för de unga och för nämnden som finansierar verksamheten. Genom verksamhetsuppföljningar vet vi att det har funnits brister. Nu är verksamheten under ny upphandling, vilket vi motsatte oss. Alliansens konkurrensutsättning har prövats och vi kan inte se att verksamheten har blivit bättre för det. Istället ökar de administrativa kostnaderna och kontinuiteten i fritiden riskerar att försvagas.

Privat äldreomsorg – entreprenader med mera
Under året granskas och följs den privata äldreomsorgen upp genom verksamhets- och avtalsgranskningar. Positivt för det gångna året är att förvaltningen tillmötesgått önskemål från oppositionen om förbättrade kvalitetsuppföljningar och att kvalitén på de granskningar och redovisningar som lämnas till nämnden därmed ytterligare har förbättrats. Nu väntar vi på att kvalitéerna i de privata verksamheterna ska öka i samma omfattning. Det verkar dock inte troligt med tanke på de accepterande beslut som nämndens majoritet fattar till följd av granskningarna. Över tid kvarstår nämligen de kvalitetsbrister som påverkar de äldres vardag och möjlighet till högre livskvalité. I de anbud som antagits där särskilda åtagande, många gånger med mervärde i anbudet, har ett stort antal av dessa löften inte genomförts. Omkring 75 % av alla privata enheter har bristfällig lagstadgad journalföring och 65 % utarbetar endast delvis vårdplaner för de boende. Rehabilitering är på flera enheter eftersatt och på några enheter saknas även utrustning för sjukgymnastik. Gemensamt för alla dessa brister är att de antingen har uppkommit under året eller är brister som återkommer år efter år. Trots våra förslag om förbättringar och åtgärder mot de privata utförarna för att häva dessa brister har majoriteten godkänt förhållandena som acceptabla vid beslutstillfället.

Uppdaterades: 07 feb 2014